Det är svårt att inte bli deppig och ledsen när jag tänker på all tid, pengar, arbete och engagemang som jag lagt ner på förberedelserna. Jag menar, för att hinna göra klart allt satt jag uppe halva natten mot söndagen för att sy igen nåldynorna och bottnarna på lapptäcksväskornas foder. För hand! Uppenbarligen kunde jag ha skitit i det.
Jag förstår att alla människor inte har råd (jag har själv knappt några pengar och såg fina saker på marknaden som jag skulle ha köpt om jag haft några); man kanske inte har något behov av det vi sålde och då är det självfallet onödigt att köpa något; det kanske inte passar ens stil och personlighet. Helt okej. Alla kan inte gilla eller vilja ha allt. Men allvarligt, jag tror inte att dessa anledningar är hela förklaringen. Istället gissar jag att den berömda snålheten har ett finger med i spelet. Nu generaliserar jag kanske men folk i allmänhet tycks sällan vara beredda att betala. Helst ska saker och ting vara billiga. Gärna gratis.
Jag är i alla fall stolt över det jag har gjort - mina nåldynor och lapptäcksväskor blev riktigt fina och jag är väldigt nöjd med de olika färg- och mönsterkombinationerna. Aldrig i livet att jag hade satt lägre priser, de är välgjorda och har tagit mycket tid att göra. (Även nåldynorna, det är faktiskt så att bara för att något är storleksmässigt litet innebär det inte att det per automatik har tagit kort tid och varit enkelt att göra.) I min värld är låga priser i ett sådant här sammanhang detsamma som att man undervärderar sitt arbete, och det tänker jag verkligen inte göra! Just nu känner jag inte direkt för att vara med på några fler marknader, åtminstone inte på Gammlia. Det lutar åt att vi försöker oss på Skellefteå istället, kanske är folk mer köpsugna där? Eller så beror våra marknadsmisslyckanden på det Maria sa; att det kanske vilar en förbannelse över oss! Om så är fallet spelar det nog ingen roll i vilken stad vi befinner oss.
/Hanna
/Hanna
Vad tråkigt hanna! :(
SvaraRaderaÄr det du som gjort de virkade babyfiltarna? Jag skulle gärna köpa en, nu måste jag tyvärr sansa mig till den 25e, men om du har en kvar då :)
yevonde@live.se
Folk i allmänhet är jävligt snåla. Vi borde skaffa barnarbetare precis som alla framgångsrika företag gör. Finns inget annat sätt att dra ner på kostnaderna. Synd bara att folk inte fattar det, de är alldeles för vana vid att köpa billighetsgrejer gjorda av utnyttjade barnhänder.
SvaraRadera/Maria
Ps. Dina nåldynor skulle passa finfint på nån handelsgård eller liknande. Där folk har vett att uppskatta äkta hantverk.
Hej! Det var fina grejer ni hade på marknaden, men jag hade (som så många andra) inte råd att handla. Som nybliven förälder är det inte många slantar kvar i slutet av månaden, trots att lovikavantarna var helt galet gulliga!
SvaraRaderaEn lösning på att slippa stå på marknad efter marknad utan att få nåt sålt är helt enkelt att sluta stå på marknad. Varför producera för att sälja överhuvudtaget? Jag har slutat producera för försäljning (har ju också ett antal misslyckade designmarknader bakom mig), och producerar nu istället bara för att byta grejer med andra eller för att ge bort i present. Så mycket roligare, jag lovar! Och så kan en ju gå på alla de där roliga marknaderna själv och njuta istället för att vara fastlåst bakom marknadsståndet i en evighet :)
Bara ett tips från mig!
/maria
Ps jag tror helt enkelt inte att nåldynor är nån storsäljare eftersom det nog trots allt inte är så många som syr....kanske? Och själv har jag redan en nåldyna, just eftersom jag själv redan syr. Men fina är de :)
SvaraRaderaJag skulle storhandla av er om jag bara vågade, men jag velar av... låt oss kalla det "politiska skäl". Jag överväger och återkommer. Älskar lovikavantarna.
SvaraRaderaSingle mother...: Ja, det är jag som gjort filtarna och självklart går det bra att vänta till slutet av månaden! Jag föreslår att du helt enkelt mailar mig då (förutsatt att du fortfarande är intresserad förstås): systrarnastenlund@gmail.com
SvaraRaderaPeppen: Visst är det roligt att ge bort saker man gjort, det gör jag gärna och det brukar bli uppskattat, men jag kan inte komma ifrån att det vore kul att kunna sälja något också ibland. Fast uppenbarligen är marknader ett svårt forum för detta, förutom när det gäller matförsäljning och julkärvar (det senare var mycket populärt på julmarknaden!). Och det är klart att det är trevligare att gå runt som marknadsbesökare än att stå där själv, i alla fall om man ska stå där länge eftersom det trots allt blir ganska tröttsamt till slut. Angående nåldynorna, det är möjligt att du har rätt. Jag har ingen aning hur vanligt det är att folk syr, och kanske är det som du säger; de som syr har redan nåldynor!
Anonym: Du är välkommen tillbaka, om och när du vågar...
/Hanna
aha :) Vad bra! Jag mailar!
SvaraRaderaAnonym: Vi är inte farliga. :) Vi stödjer inte FI på ett ekonomiskt plan, det har vi inte råd med. Däremot stödjer vi dem på ett moraliskt plan och genom att rösta på dem (åtminstone jag + lillasyster E). Om vi gick med vinst nån gång skulle pengarna i första hand gå till Djurskyddet eller liknande organisationer, så du behöver inte oroa dig för att råka stötta ett politiskt parti du avskyr.
SvaraRaderaJättevälkommen tillbaka!
/Maria
hej!
SvaraRaderatråkigt att ni hade en sån trist dag på marknaden. det är inge kul när man har höga förväntningar och så får man inte sälja nåt. jag brukar inte ha några som helst förväntningar nu, bara för att man inte ska bli besviken men det brukar för d mesta gå rätt bra för mig och gerda. men man har ju haft katastrofgånger oxå.
men jag tycker det är kul ändå, att snacka med folk och dricka kaffe en hel dag, haha, det är kul. men men, jag förstår dock om ni är besvikna ändå. hoppas det går bättre i skellefteå då! :)
/hanna
Kattching: Sant, man ska helst inte ha några förväntningar alls. Tyvärr har jag själv väldigt svårt för att låta bli, antagligen är jag i grund och botten en totalt obotlig optimist som aldrig lär sig av sina misstag... Men roligt att höra att det gick bra för er i alla fall, då är det ju uppenbarligen inte helt omöjligt att lyckas!
SvaraRadera/Hanna
det låter ju lite tragiskt att man inte ska "ha några förväntningar". men ja, alltså, ibland går det bra och ibland går det dåligt. så är det bara. men jag tror man kommer underfund med, efter ett tag, vad som säljer bra och vad som säljer mindre bra. som jag och gerda, vi säljer ju knappt några stora väskor alls när vi är på marknader, kanske en eller två per gång men ändå envisas vi med att sy dom bara för att det är så roligt. då får man kompensera med att ha med sig lite andra smågrejer som går fort att göra och som inte behöver kosta så mkt. för d e ju så d funkar. folk vill köpa, men inte för så mkt pengar. då mailar dom istället beställningar senare.
SvaraRaderamen, ja jag vet inte, jag ser det själv mest bara som en rolig grej att stå på marknad. prata med folk, fika och hänga med gerda. det e fint d! man får försöka göra nån slags uppvägning. d e klart man vill ju gå runt men samtidigt om man inte tjänar så mkt så får man ju fundera om man tycker d e värt.
jag tycker dock höstmarknaden är bra för den är ju inte speciellt dyr att stå på. man behöver ju inte satsa så mkt.
men ja, jag hoppas vi ses på marknader framöver iaf.... :)
ha d fint! /hanna
nu kom jag på en sjukt bra grej! tänk om man är flera som delar på ett bord?
SvaraRadera- billigare deltagarpris då man delar på det
- bredare utbud på bordet lockar fler folk
- inte behöva stå hela dagen eftersom man kan byta av varandra och själv gå på marknaden
FAN vad genidrag en kan få :D
Peppen: fint genidrag, fast det är det vi redan gör. :) Tre pers på ett bord, dessutom gör vi helt olika grejer.
SvaraRadera/Maria
Anonymisen här igen. Ville bara säga att jag tycker ni gör jättefina saker, och tycker - helt ärligt - att några hundringar för ett par superfina vantar inte är något att gnälla över. Hur man har mage ett pipa ur sig "så dyrt..." är infantilt och så dumt att jag vet inte vad. Måste skaffa några barn som jag kan köpa era söta vantar till bara... :-)
SvaraRaderavad trist! du har helt rätt i ditt inlägg, man kan inte sälja sig för lågt "bara för att få sälja", det funkar inte. man måste vara NÖJD med sitt pris. det viktigaste är att man värdesätter sitt eget arbete! det är ju inte kul att sälja något till underpris bara för att få sålt något, nä, du gör helt rätt!
SvaraRaderabara att prova igen! nästa marknad kommer nya människor! du kanske skulle testa att kontakta någon butik istället för marknader? som vill sälja åt dig?
Matilda (och övriga): Tack för de uppmuntrande orden! Nu har jag kommit fram till att jag inte tänker ge upp, jag ska fortsätta vara med på marknader och kanske försöka på andra sätt också. Envisheten ska segra! :)
SvaraRadera/Hanna
Kära syster! Strongt av dig att kämpa vidare! You can do it. *powerarm*
SvaraRadera/Maria
Tack syster! Jag är envis som synden tror jag.
SvaraRadera/H
Härligt att höra att envisheten skall segra, det är helt rätt! =) Jag förstår precis din besvikelse som du skrev om, jag har stått på fler marknader som varit en katastrof än på de som det har gått bra på (dvs +). Folk som går på marknader har i snitt/regel med sig kanske 200spänn (nu gissar jag, men det känns så!) som dom skall köpa en syltburk och en korv för.. Varenda marknad får jag jättemycket beröm för mina elefanter som kostar 350:- (vilket är ett sjukt bra pris för ett handgjort, unikt och ganska stort mjukdjur)men jag har aldrig sålt en enda! Och som kattching skriver, jag har fått minska rejält på förväntningarna -liksom ställa om hjärnan - och se det som en trevlig dag med en kompis. =) Hoppas vi ser er igen framöver!
SvaraRaderaGerda: En sån sak som dina elefanter kan man tycka borde vara något som skulle kunna attrahera en och annan köpare just för att det är så unikt - det skulle ju passa perfekt att ge bort en när nån har fått barn eller som en doppresent tex. Och är inte en fin mjukdjurselefant något som många barn skulle uppskatta att få? :)
SvaraRadera/Hanna