fredag 27 november 2009

Sov gott!

Även om det har varit tyst här på bloggen betyder det inte att det har varit tyst i lägenheten. Symaskinen har surrat för fullt med enstaka stopp för matintag och timslånga powernaps i soffan, där jag har snusat i oergonomiska ostkroksformar runt en lika trött katt. Alla mina egna projekt ligger på hyllan för nu är det julmarknadsproduktioner som gäller. Men hur många grejer måste man ha? Och vad fasen ska man ta för dem? Det vore frestande att våga ta betalt både för materialet och arbetet, men då kommer ingen att köpa något så det blir väl sedvanliga prostitutionspriser.

Har i alla fall sytt mig ett sovlinne eftersom jag insåg att jag inte har något vettigt sovplagg (reklam-t-shirts räknas inte). Hittade ett jätteskönt och billigt stuvtyg på Ohlssons som passade perfekt.

Vitt stretchigt tyg med grönt Hello Kitty-tryck.

Sömmarna blev alldeles förskräckliga men dels är det här mitt första linne och dels hatar jag att sy i stretchtyger, så det får passera. Trots allt blundar jag när jag sover.




/M

6 kommentarer:

  1. jadu d är inte lätt att prissätta. man ska inte vara för billig och inte för dyr... men jag tycker absolut inte man ska ta för LITE betalt. hantverk är så underbetalt, i det stora hela, och särskilt "typiskt kvinnligt" hantverk. det ska uppvärderas tycker jag! så våga ta betalt! försök räkna på hur lång tid du lägger ner på varje produkt och hur mkt du lägger ut i material och bestäm ett pris ifrån det.

    SvaraRadera
  2. Ja du har helt rätt! Jag tänker också att jag alltid kan höja priserna senare...måste hur som helst börja i nån ände. Men klurigt är det! Tack för tipsen.

    /Maria

    SvaraRadera
  3. du kan ju titta runt på shopar på nätet där folk säljer liknande saker och kolla vad dom har för priser.
    men, d är som sagt inte lätt att prissätta. man är ju hur man än gör alltid för billig om man tänker till vilken timölön man får i förhållande till vad man tar betalt...det är typ nada.
    men fasen, jag brukar säga d, ingen tjurar över att snickare eller andra manliga hantverkare tar redigt betalt när dom fixar å donar hemma hos folk, det kan minsann kosta, men när det gäller sytt eller stickat, då ska det helt plötsligt vara nästan gratis! skandal!!! haha, ok jag överdriver lite men d ligger lite sanning i det oxå... ;)
    ja men i alla fall, ett tips, kolla runt på andras priser och välj nåt likande kanske :)
    good luck! :)

    SvaraRadera
  4. Det är rätt smart att kolla på andra, men tyvärr finns det de som tar rena underpriser, vilket i förlängningen kan betyda att alla andra måste sänka sina priser också. Jag håller verkligen med om att typiskt kvinnliga grejer borde uppvärderas, för det är ju helt sjukt som det är nu. Och det är precis som du säger; att om man börjar titta på timlönen...ja det är riktigt skrattretande...skulle man ta en vettig timlön skulle man aldrig få sälja...å andra sidan, om man aldrig tar ordentligt betalt kommer "kvinnogrejer" aldrig att få lika hög status som "mansgrejer".

    SvaraRadera
  5. jo precis. folk tar "underpriser". så är det tyvärr. men, ja, man får väl sätta dom priser som känns bra för en själv helt enkelt, men utan att undervärdera sitt eget hantverk. för hantverk är mäktigt och bra och dom som säger "det där kan man ju göra själv!" (vilket det fräckt nog alltid nästan är nån stackare som säger) så kan dom ju med gott mod gå hem å göra det själv då och så kan nån annan, vettig person, som värderar och uppskattar det man gjort köpa ens saker istället! :)

    SvaraRadera
  6. hahaha, ja det är helt sjukt det där! varför går de ens runt och tittar på hantverk om de ändå kan göra det själv?! sick people...

    SvaraRadera