Gör om, gör om!

Ikväll har jag tagit tag i två "Do redo"-projekt: ett par sticksiga ullkalsonger har transformerats till värmande mamelucker och en felsittande sommarklänning kapades av till ett snyggt linne.
Det är så sjukt kul att göra nya kläder av gamla.


Den senaste veckan har jag också knåpat på en resefilt som blev klar i måndagskväll. Eftersom jag ofta fryser om benen när jag åker buss (och bil om det är långa sträckor) så slog jag näven i bordet och sydde en resefilt för att säga nej till kylan. Filten är fodrad med grönrutigt fleecetyg och till lapptäcksdelen använde jag bland annat det här tokfina örngottet.

Det praktiska fodralet går att bära över axeln och om bussen är varm låter jag filten stanna kvar i fodralet och använder det som nackkudde istället. En vinn-vinn situation kallas det.
/Maria

Prinsesstårta på ärten

Det går framåt med mitt romantiska projekt. Nu har jag sytt fem kuddar sammanlagt och håller så sakteliga på att brodera en sjätte. Förutom att göra klart den kudden planerar jag också att virka en filt och sy draperier, samt fixa lite annat smått och gott innan projektet kan sägas vara slutfört.

Den senaste kudden fick bli grön för att bryta av lite mot de andra kuddarnas mer milda och pastelliga toner. Som dekoration tillfördes världens finaste rosa bollfrans.

/Hanna

arla morgon

himmel över hustaken noll åtta noll fem

/Maria

guided tour # 4

Fönstret

Gardinen har mamma sytt av ett gammalt överkast.
Den lilla plåtburken har jag fått av pappas moster,
och det är den enda saken jag har i fönstret.
Kattrumpan måste ju få plats också!

Dörren

Ovanför dörren hänger en nummerskylt som i alla år suttit på huset.
Förra sommaren när pappa skulle måla om framsidan,
upptäckte han till sin stora förtret att skylten inte var emaljerad,
som han och alla andra trott.
Fuskig, hederlig plast är den gjord i!
Han blev mäkta upprörd och specialbeställde
en emaljerad skylt som numera sitter på huset.
Jag tyckte den här var fin och satte upp den på väggen.

/Maria

mörkermåste

Går på bio ytterst sällan eftersom det är så dyrt. Därför ser jag bara the best of the best, filmer jag blir knäsvag av att tänka på*. Nu kommer äntligen filmatiseringen av Dennis Lehanes briljanta bok "Patient 67", eller Shutter Island som filmen heter. Jag längtar. Fjärilar i magen. Så läskig bok. Så genialisk författare.

/Maria
*Oftast superhjältefilmer, Harry Potter eller action...

styrkan i skörheten

Dom är vackrast när dom dör.

/Maria

Kärlek

Blir förresten väldigt glad över att se ett av mina lapptäcken på bild. Att veta att människor använder det man gjort - oslagbart... Men det finns nåt ännu bättre, nåt som är så fint att hjärtat nästan stannar. Som den villkorslösa kärleken mellan de här bröderna. Den enorma lyckan jag känner över att se ett av mina lapptäcken på bilderna är ingenting mot för vad jag känner när jag tänker på hur fantastiska småkillarna är mot varandra. Jag böjer mig ödmjukt för kärleken. Tack för att jag får ta del av den.

/Maria

guided tour # 3

Det här utrymmet kallar jag för min hall:






















Zebrapall: Lånad av Hanna, kommer från IKEA.

Spegeln har jag hittat i ett soprum. Mitt bästa gratisfynd hittills!

Hugh Hefner-stassen hänger på krok från IKEA.

Den röda lampan kommer också från IKEA och den bruna skåpen som bara syns delvis är från mammas släkt. Jag bytte ut de fula bruna plastknopparna som satt på lådorna till döläckra blå porslinselefanter från Indiska. Ska visa dem en annan dag, och då får ni se resten av skåpen och stringhyllan ovanför den också.

På min vita byrå har jag, förutom min röda dagbok och en afrikansk bastkorg med miljoner olika handkrämer, följande:
















En ljuslykta med hällristning som jag gjort i keramik.

Brun trälåda från mammas släkt. Jag förvarar dyrbara brev i den.

Fotoalbum med bilder på min älskade kisse. Lillasyster Elisabet har gett mig albumet i födelsedagspresent.

Glaslyktan i sjömansstil har mina föräldrar fått av Hanna. Jag tyckte att den passade så bra på min byrå så jag fick låna den.

Glaslyktan i bakgrunden som inte syns så bra är nyinköpt på IKEA.

Den gamla glasburken har jag fyllt med klädnypor som jag använder i mitt pyssel.

/Maria

guided tour # 2

Garderoben






















I hallen utanför mitt rum har jag min garderob. Det är en gammal hederlig platsbyggd garderob som jag är helt galen i. Det närmsta jag någonsin kommit en walkincloset! Jag har pimpat den med en limegrön nylongardin, knallrosa bollfrans och en kitschig plastblomma, så varje gång jag öppnar dörren får jag en glädjechock. Jag älskar färgsprak!

/Maria

Umeå forever!

Den här bilden sitter ovanför min säng. Älskade älskade Umeå!
(För er som inte ser det; vilket brukar vara de flesta; det är bron vid Strömpilen. Tyvärr finns inte målningen på bron kvar men jag är glad att jag hann fota den)

/Maria

guided tour # 1

Som de flesta vet så har jag flyttat in hos mina päron, men inte visat någon bild på mitt rum. Så här kommer den första delen av en lång, guidad tur. Vi börjar med sovhörnan:






















Vit byrå: Visdalen, IKEA.

Mormorsrutefilt: Pappas farmor eller mormor har gjort den förr i tiden. Pappa brukade använda den när han var liten, och då låg han och pillade i hålen när han skulle sova. Gulligt! När jag powernapar ligger jag med huvet på mormorsfilten och fötterna på huvudkuddarna. Fråga mig inte varför.

Färgglad kudde bredvid filten: IKEA. Köpte den enbart för att den matchade mormorsfilten så himla bra!
















Lapptäckskuddarna sydde jag egentligen till julmarknaden men ingen ville köpa dem. Då tyckte jag att det var tråkigt men så här i efterhand tycker jag att det var tur för de passar så bra i mitt rum. Jag blir så glad varje gång jag ser dem!

Fotot som skymtar ovanför sängen är en av mina favoritbilder (av dem jag tagit själv). Ska se om jag kan lägga upp den i nästa inlägg, den representerar min flödande kärlek till Umeå...

/Maria

Jag är så intresserad av sport.

Pappa sitter som klistrad framför teven och ser allt som har med OS att göra (konståkning tex).

Jag: - Är det nån svennebanan som har vunnit nåt?

Pappa: - Kalla!

Jag: - Vad för nåt?

Pappa: - Tie kilometer.

Jag: - Ja men vilken sport?

Pappa: - LÄNGDÅKNING!!!

/Maria

Andrahandsfynd

Jag börjar vara less på att gräva i second hand-bodar, men jag gjorde en enochenhalvtimmes drive idag (i samma affär) och hittade några små dukar och två större tygstycken (bland annat ett fränt 90-talsblommigt tyg) för ganska billiga penningar. De små dukarna ska användas till lapptäcken.

/Maria

Solig söndagspromenad

/Hanna

Intern upplysning

(Ni får ursäkta att det blir så många interna inlägg, det blir så när jag och syrrorna helt plötsligt bor i olika städer.)

Jag har hittat en lampa till dig Hanna! Jag googlade på Jotex och fick cirka femhundra panschispoäng. Titta vilken baletthistoria! Eller strumpbyxa.


/Maria

Limlådan

Limtuber är ofta ganska höga och länge har jag letat en passande låda jag kan förvara dem i. Så en dag pajade cirkulationspumpen, det blev snorkallt i huset och pappa fick köpa en ny pump, som kom i en alldeles perfekt förpackning. Tur för mig!


Jag skar bort delar av locket och klädde in lådan både utvändigt och invändigt med tyger som blev över från ett tidigare projekt.


Den fina metallknappen är ett av mina second hand-fynd och det silvergrå snöret köpte jag på min favoritpysselaffär; Ådells i Skellefteå.

Tips! Tvinnade blanka snören fransar sig obönhörligt. Se till att expediten tejpar båda ändarna så de inte fransar upp sig på hemvägen (det allra bästa är om de tejpar innan de klipper, så de klipper mitt på tejpbiten). När du sedan ska använda snöret tar du försiktigt bort tejpbitarna, doppar ändarna i genomskinligt textillim och hänger snöret på tork. Då fransar de sig aldrig mer!

/Maria

Grisfest

Pappa fyndade på grisrean.

/Maria

Dagboksprojektet vecka 5

Mitt första dagboksprojekt är klart. Tanken är att jag ska göra olika dagböcker för varje vecka (de veckor jag känner för det) och jag kommer att använda olika tekniker och min vana trogen: använda rätt mycket "skräp".

Vecka 5













Framsidan är gjord av kortsidan på en clementinlåda. Jag borrade hål för stängningsanordningen och snörena som binder ihop boken. Boken fick sitt mått efter framsidan; ungefär 18*9 cm.












På första uppslaget har jag tryckt årtal och vecka. Använde mig av små gummistämplar som finns på leksaksaffärer och svart bläck som finns i pappershandeln.










Första dagen fotade jag en av föräldrarnas orkidéer. Den var så vacker att det nästan gjorde ont.











En annan dag var jag sjukt less på min dagliga korrespondens med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Alfakassan och gjorde ett collage av insidan på brev från nämnda myndigheter.













Idag såg jag äntligen fantastiska sorgliga "La vie en rose" om Edith Piaf.













Baksidan gjorde jag av en naturfärgad kartongbit. Den oranga knappen hör till stängningsanordningen och får mig osökt att tänka på Gott & Blandat.

Snart dags att påbörja nästa veckas dagbok, och då får jag verkligen användning för allt skräp jag samlat ihop. Här är en liten teaser:












/Maria (som p.g.a. scroll-trötthet måste lära sig att göra bildcollage i Photoshop)

Personal shopper

Hanna jag hittade ett kök åt dig på IKEA igår! Lantligt romantiskt blev det. Till vänster om bilden fortsätter skåpar och köksbänkar i vinkel neråt (det ramar in ena halvan av köket kan man säga).















Men om vi då vänder oss mer till höger finner vi en vit matgrupp (syns även i högra hörnet på bilden ovan) som inbjuder till kakorgier.
Och den här skänken är ju bara för snygg! Du skulle kunna börja samla på katt-tallrikar som den rosa obehagliga kärringen i Harry Potter gör. Ett tips är att ha vaniljvita tapeter med rosa pioner för lite varmare stämning. Köksbordet ska naturligtvis prydas av dina egenbroderade dukar och en rosa pelargon.















Bakom (det fula) draperiet finns ett stort skafferi där du kan förvara dina inläggningar och syltburkar. Jag föreslår ett pepitarutigt ljusturkost draperi istället för "tyllidyllen" på bilden.




















Vad sägs?
/M
PS. Ursäkta kassa mobilbilder. De är dessutom redigerade, haha.

Where the action is

Det är tur att man bor där det händer!

Välkommen till Skelleftehamn och finn ett stavfel.
/Maria

Romantiska drömmar

Min sovalkov är nog det utrymme i min lägenhet som jag ägnat allra minst tid åt. Antagligen beroende på att jag sällan är där annat än nattetid och vanligtvis drar för draperierna på dagen. Bäddar sängen gör jag oftast bara om föräldrarna ska hälsa på då de tillhör skaran som tycker att det är viktigt med en välbäddad säng (och manglade lakan också, men där går min gräns).

Detta icke-engagemang från min sida har lett till att överkast och kuddar i en mängd olika färger och mönster fått hänga med i åratal utan att egentligen tillföra någonting alls. Total stillöshet har fått råda. Men nu är det slut med det. Ett av mina projekt (som möjligen kan pågå hur länge som helst, beroende på hur mycket tid och pengar jag kan avvara) är nämligen att inreda min sovalkov i en mer romantisk stil. Eftersom det rör sig om en så pass liten yta - den enda möbel som ryms där är sängen - krävs det tydliga begränsningar vad gäller färg för att undvika plottrighet. Därför tänker jag hålla mig till rosa, vitt och grönt, samt fokusera på mönster som är prickiga och blommiga. Här är två av de kuddar som jag hittills gjort:


Respektive kuddöverdrag är 37x37 cm stort vilket blir perfekt till en kudde på 40x40 cm.

/Hanna (den obotliga romantikern)

Köttbullar görs av gosedjur och de lider inte alls.

Den här bloggen är i första hand tänkt att vara en kreativ pysselblogg och inte ett luftningshål för politiska tankar eller en farstu för irritationer. Men nu kan jag inte hålla tyst. VK skriver om slakteriutställningen som skulle ha visats på Ålidhemsbibblan men som blev inställd av fotografen. VK skriver:

"Eftersom en del av bilderna visade inälvor samt blodiga sekvenser från styckningen av djuren uppstod en diskussion om hur lämplig utställningen är för barnen."

Ja, hur lämpligt är det egentligen? Frågan är väl snarare hur lämpligt det är att ljuga barn rakt upp i ansiktet och undanhålla information från dem. Jag tycker de ska veta. Känna till var köttbullar kommer ifrån. För det är faktiskt nån annan som har fått sätta livet till för att köttätarna ska få sin leverpastej eller kotlettrad. Det är inga fluffiga gosedjur som aldrig har andats, det är i allra högsta grad levande varelser som kan känna rädsla och smärta precis som vi.

Ett dödande kan aldrig vara vackert. Slakterier är ingen pastelldröm. Vet vad du äter. Låtsas inte som om köttet på din tallrik tillverkas i en maskin och inte har något med djur att göra. Och sluta hålla käften. Sluta låtsas som det regnar. Berätta i stället för dina barn var köttet kommer ifrån, att det har andats precis som vi. Man måste inte vara vegetarian. Men man har ingen rätt att ignorera fakta.

Hade vi levt 1910 istället för 2010 så hade barnen fått hjälpa till att slakta grisarna och ta rätt på alla kvarlevor. Men år 2010 stoppar vi huvudet i sanden och skyddar barnen från något som inte ens är farligt att känna till. Är det ansvarsfullt?

/Maria

Glaskonst

Idag landade de här vackra manschettknapparna i brevlådan. Det är en present till pappa och jag har köpt dem av Anja Thelander, en otroligt duktig tjej som bland annat gör smycken och manschettknappar i glas. Håll ögonen öppna för hennes alster, det är konst i miniatyrformat.
/Maria

Edit: Såg av en slump att Anja Thelander ska ha en utställning på Ersbodabibblan under hela februari månad. Be sure to check it out!

Förvaring och organisering

Här är några utvalda objekt från den senaste tidens produktion:

Eftersom jag är en varm anhängare av snygga förvaringslösningar, snabbsydde jag ihop påsar av små överblivna tygbitar. Problemet är bara att jag inte vet vad jag ska förvara i dem så nu ligger de mest där och skräpar istället.


Visserligen tillhör jag den förnuftiga och vuxna skara som tar med sig tygkassar när de handlar mat, men då och då lyckas jag trots detta bli en (o)lycklig ägare till plastkassar. Vad passar då bättre än denna påsförvaring? (Eller heter det påskorv? Inte så vackert kanske.) Och när vi ändå är inne på begreppsförvirring, hur definierar man en kasse respektive en påse? Den frågan har gett mig många sömnlösa nätter. Hur som helst är förvaringen rymlig men tar samtidigt minimalt med plats i städskåpet, och den består av två slaktade kökshanddukar från min nästan oförsvarligt stora samling.

På grund av (eller tack vare, beroende på hur man ser det) mina konstskoleår under den första halvan av 00-talet har jag samlat på mig en större mängd ramspända dukar. De flesta av målningarna vill jag inte se på en vägg nära mig, så därför bestämde jag mig för att en av dem skulle få användning som anslagstavla i köket. Synnerligen enkelt, bara att häfta fast tyg och bomullsband. Än så länge är den inte färdiggjord, jag måste till exempel sy fast de hjärtformade plastpärlorna och fixa en upphängning.

/Hanna